Litet kompendium i Quecha

Erik Skarman

Källa

Quecha prasebook
Ronald Wright, assisterad av Nilda Callañaupa
Lonely Planet, 1989
ISBN 0 86442 039 0

Quecha

Quecha är inkarikets språk, men det lever kvar än idag som det största av alla indianspråk, och talas med vissa dialektvariationer över ungefär det område som Inka-riket omfattade (Peru, Equador, Bolivia och norra Chile).

På sig själv heter språket Runasimi (folkets mun). Inkariket hette på Runasimi Tawantinsuyu.

Quecha är ett så kallat agglutinerande språk, där man bildar ibland ganska långa ord genom att klistra en serie affix (ändelser) på en ordstam. Till sin struktur har språket vissa likheter med grönländska, men språken är sannolikt av helt olika ålder. Quecha är tusentals år gammalt,

Ljud och transkription

Quecha har tre slags explosivljud. Till exempel är

ch representerar ljudet i engelska "Charles", men det finns också i varianterna ch' och chh (aspirerat ch; antagligen inte lätt att uttala).

Quecha har också ett ach-ljud (som i tyska Bach), men det stavas med q och finns i varianterna q' (ett explosivt ach-ljud) och qh (ett aspirerat ach-ljud) (som om inte ett ach-ljud vore aspirerat). Troligtvis är ordet "Quecha" av spanskt ursprung, så "Q" skall här inte uttalas som ett ach-ljud:

th är ett aspirerat t och inte ett läspljud.

ñ är ett muljerat n som ispanska, och ll är ett muljerat l.

y är vanligtvis ett j-ljud, som i engelska,men iy uttalas som ett långt i-ljud, och uy uttalas ungefär som engelska "we".

Betoningen ligger oftast på näst sista stavelsen. Då affix tillfogas, så följer betoningen med mot ordets slut.

Formlära

Substantiv och personliga pronomen

Personliga pronomina

I quecha hanteras personliga pronomen på samma sätt som substantiv, varför vi börjar med personliga pronomen. Quecha har två ord för "vi". Det ena, som vi betecknar med "vi här" utesluter den tilltalade. Det andra, som vi beteckanr med "vi alla", inkluderar den tilltalade. Vi har följande:
 Sing. Plur 
1jagnoqavi härnoqayku
1b  vi allanoqanchis
2duqanniqankuna
3han, hon, den, detpaydepaykuna

Pluralis

Pluralis markeras helt regelbundet med ett affix -kuna- Man ser att detta stämmer också för pronomina qankuna och paykuna. I första person är ju inte "vi här" och "vi alla" direkta pluralformer av "jag".

Pluralformerna används inte när substantivet är kvantifierat med ett räkneord, eller t.ex. med ordet hank'a, "hur många?".

Genus

I quecha skiljer man inte på genus mellan ord. Det gör man inte heller för personliga pronomina, där man inte heller skiljer på person och sak (han-hon/den-det).

Bestämd form

Quecha saknar föreställning om bestämd form.

Kasus

Quecha har 7 kasus.

Kasus ackusativ spelar möjligtvis också rollen av allativ (svarande mot prepositionen till).

Ablativ uttrycker inte bara "från" utan också "på grund av", och kanske "genom" (kausativ kasus). Komitativ syftar inte i första hand på instrumentet med vilket man gör något, utan uttrycker att någon/något är med en. Det används för att uttrycka "har". Wasiyoq kani, "med hus är jag", dvs "jag har ett hus".

Possesivformer

Vid en genitivkonstruktion böjs ägaren i genitiv, samtidigt som det ägda böjs i possesiv. Samma system finns också på grönländska och på turkiska. Gemensamt med grönländska är också att liknande ändelser används som personändelser på verb. Possesivböjningen är också en personböjning. Det ägda böjs efter ägarens person. Om ägaren är ett personligt pronomen i genitiv (min, din etc.) så kan det utelämnas. Det här är possesivändelserna:
1min-y
2din-yki
3hans-n
1avår här-yku
1ballas vår-nchis
2er-ykichis
3deras-nku
Ord som slutar på konsonant får ett mellanafix -ni före possesivändelsen.

Verb

Verb böjs efter subjektets person med följande ändelser
Personsv pronomenändelse
1jag-ni
2du-nki
3han-n
1pavi här-yku
1pbvi alla-nchis
2pni-nkichis
3pde-nku
Dessa ändelser tillsammans med ordstammen ger presensformen (i utifrånaspekt). Presensformen i inutispekt, som ungefär svarar mot det svenska "håller på att..." bildas genom att affixet -sha- skjuts in mellan ordstammen och personändelsen. Förfluten-tid-form bildas genom ett motsvarande inskott av affixet -ra

Futurum kan uttryckas med presens liksom på svenska, men det finns också en uttrycklig futurumform, som bildas med hjälp av andra personändelser. (I andra person finns ingen skillnad mot presens).
Personsv pronomenändelse
1jag-saq
2du-nki
3han-nqa
1pavi här-saqku
1pbvi alla-sun / -sunchis
2pni-nkichis
3pde-nqaku
Formen med -sunchis uttrycker futurum, men kan också betyda "låt oss ...".

Personböjningen bygger på subjektets person. Men för transitiva verb (verb som har objekt) finns också en personböjning efter objektet. Denna finns för 1:a och 2:a personens objekt singularis. För tredje personens objekt används pronomen (payta). Första persons objekt markeras enkelt med ett affix -wa- mellan ordstammen och (subjekts-)personändelsen. Andra persons objekt markeras med en alternativ uppsättning av subjektspersonändelser.
Personsv pronomenändelse med objektändelse utan objekt
1jag-yki-ni
3han-sunki-n
3pdesunkiku-nku
För tabellrader, som saknas, har jag inga uppgifter.

Quecha har också infinita verbformer, alltså verbformer som inte är personböjda.

Infintivformen används också som imperativform.

Att uttrycka "är"

Quecha har ett alldeles vanligt ord för "vara", nämligen kay (verbstammen ka), som böjs helt regelbundet. Men i tredje person ersätts ordet ofta av ett affix -n (eller -mi efter konsonant) på subjektet.

Att uttrycka "det finns"

"Det finns" uttrycks däremot alltid med ordet ka i formen kan. T'anta kan betyder "Det finns bröd". Om man svarar jakande på en fråga om något finns, så kan verbet kan få affixet -mi. Ari, kanmi, betyder: "Jag det finns det".

Att uttrycka "har"

På quecha finns inget verb för "har", utan man säger t.ex. "Jag är med hus", vilket uttrycks med kasus komitativ: Wasiyoq kani. (Ordet "jag" saknas, eftersom det framgår av verbformen. Observera att det är det ägda, som står i komitativ)

Negationer

På quecha gör man ett negativt påstående genom att negera verbet med affixet -chu, och dessutom har man en andra del av negationen i form av ordet Mana eller Manan först i meningen. Om man inte förnekar ett faktum, utan förbjuder någon att göra någor, så använder man ordet Ama i stället för Mana. Verbet står naturligtvis då i imperativform.

Frågor

Som på alla språk finns det två slags frågor. I den ena, har man att ta ställning till ett påstående, och kan då svara "Ja" eller "Nej" på svenska. På quecha bildar man en sådan fråga genom affixet -chu (samma affix som vid negation) på det ord man ifrågasätter. Oftast är det kanske verbet man ifrågasätter, men inte alltid. Warmiyoqchu kanki betyder t.ex. "Har du någon hustru?". Här sitter affixet på warmiyoq, som betyder "med hustru".

Svaret "Ja" heter Ari. Svaret "Nej" heter antagligen Manan.

Den andra typen av fråga innehåller ett frågepronomen, som den svarande skall ersätta med någonting konkret.

Standardaffix

Här följer ett antal affix på quecha. Observera att placeringen av affixen kan variera.

Adjektiv

Adjektiv kommer före det substantiv det bestämmer. Adjektiv är oböjliga. Adjektiv kompareras med aswan, mera. Nishu betyder alltför.

Ord

Räkneord

31 heter kinsa chunka hoqniyoq. Entalen i ett tal förses alltså med affixet -yoq med ett inskjutet -ni- för de räkneord, som slutar på konsonant. Man säger alltså "30 med 1". För övriga siffror används inte detta tillägg av -yoq.

Tidsuttryck

Tid i betydelsen klockslag heter uras (från spanska för timme). "Klockan är sex" heter då Soqta urasmi, Vad är klockan Ima urasmi kashan?.

Pacha betyder alltså tid, men också värld, rymd och universum.

Pronomen

Substantiv

Verb

Allichu betyder "var snäll och" (placeras för inperativformen).

Det finns några ord som uttryckor känslor, som på quecha är transitiva verb. "Jag fryser" uttrycks som "Det är kallt mot mig", dvs chiriwashan (-wa- mot mig, -sha- presens, -n personändelse för "det").

Adjektiv

Riktningsord, prepositioner

Prepositioner placeras ofta efter det ord de refererar till.