Kalaallit Nunarme Atuarqaannguaq
Litet kompendium i Grönländska språket
Erik Skarman
Syntax
Mening = [subjekt] [adverb] [adverb] ... [predikat]
eller
Mening = [subjekt] [objekt] [predikat]
Den sistnämnda konstruktionen förekommer vid transitiva verb
(verb, som tar objekt).
Man kan se detta så:
Verbet förvandlas till ett substantiv i possesiv form (form för
något som är ägt). Subjektet sätts i genitiv (ägarens form) och
äger alltså verbet. Objektet står i nominativ.
Davip aalisakka pisiniaraa =
Davids fisk köp =
Davids köp är fisk.
Alla verb finns inte i transitiv form. Då omformas verbet
(predikatet) till ett adverb:
David aalisakkamik psiniarniarpoq =
David fiskeligen vill köpa.
Om subjektet och/eller objektet är personliga pronomen, kan de
utelämnas eftersom personändelser gör att man vet vad pronominet
skall vara (jfr t.ex. italienska). På så sätt kan man konstruera
hela meningar, som bara består av ett enda ord:
Pisiniaraa = han köper det.
En viktig princip i språket är att man kan bygga upp ord
genom att foga till ändelser (affix) i kedjor efter en stam:
Ord = stam[affix][affix][affix][affix][personändelser o dyl]
Formlära
Verb
Verben har fyra moder (modi): indikativ, imperativ
interrogativ och transitiv
Indikativ
Detta är verbens normalform. Indikativ markeras med
indikativmärke: -pu- eller -vu-(det senare
efter vokal). 'u' byts mot 'o' framför 'q'; det är en
standardstavningsregel. Efter indikativmärket följer en
personändelse. Nedan ges indikativmärke+personändelser för
ett -pu--verb:
| Person | sing | plur |
| 1. | -punga | -pugut |
| 2. | -putit | -pusi |
| 3. | -poq | -put |
Eftersom grönländskan saknar infinitivform, ges verbet som
indikativ 3:e person singularis: atuarpoq = läser.
Imperativ
Imperativ finns bara i andra person. Särskilt imperativmärke
saknas. Nedan ges personändelserna
| Person | sing | plur |
| 2. | -it ! | -itsi ! |
Interrogativ
Interrogotivformen är frågeformen. Interrogativmärket
varierar som -pu, -pi, -pa eller -vu, -vi, -va efter person.
I övrigt är formerna desamma som i indikativ utom i 3:e person.
Nedan ges interrogativmärke + personändelser för ett
-pu-pi-pa-verb:
| Person | sing | plur |
| 1. | -punga ? | -pugut ? |
| 2. | -pitit ? | -pisi ? |
| 3. | -pa ? | -pat ? |
Transitiva verb
I detta modus bär verbet ett objekt. Det böjs efter
både subjektets och objektets person. Man kan enligt ovan
se detta som att verbet omvandlas till ett substantiv
i possesiv form.
Nedan ges formerna enbart för tredje personens objekt
(det, dem).
Transitivmärket är -raa-, -qaa-, -pa- och -va-.
Därefter följer personändelser enligt nedan:
| objekt |
| det | dem |
| subjekt |
| sing | 1. | -ra | -kka |
| 2. | -t | -tit |
| 3. | -a | -i |
| plur | 1. | -rput | -vut |
| 2. | -rsi | -si |
| 3. | -t | -t |
Om transitivmärket är -raa- eller -qaa-, så tillåter man
sig inte tre vokaler i rad, utan tappar då ett a: raai → rai.
Allmänt utelämnar man subjektet om det är ett personligt
pronomen. Här utelämnar man också objektet, om det är ett
personligt pronomen. Exempel
Pisinia-raa-a → Pisinaraa = köper (han köper det)
Jag köper dem = Pisinaraakka.
Ni köper det = Pisiniaraarsi.
Han köper dem = Pisiniarai.
Jag köper fisk = Aalisakka pisiniaraara
Substantiv
Substantiv förekommer i tre kasi: Nominativ, genitiv (för ägaren)
och possesiv (för det ägda). Vid en genitivkonstruktion påverkas
alltså både ägaren och det ägda.
Nominativ
Ordet slutar i singularis vanligen på '-q'. Ersätts i
pluralis med '-t'.
Grönländskan saknar skillnad mellan
bestämd och obestämd form.
Kollektivord står vanligen i pluralis, och slutar alltså
på '-t'. -paat = flock.
Genitiv
Genitivändelsen är '-p' i singularis. Den ersätter där
nominativets '-q'. I pluralis är genitivmärket -t, som
hopfogas med nominativets '-t' til '-tit' eller '-tut'.
nuna = land nunat = länder.
nunap = lands nunatit = länders.
Possesiv
Substantivet böjs här både efter ägarens person och
det ägdas person (och numeralitet). I tabellen ges
ändelserna för ägda ting i 3:e person (singularis och
pluralis). Dessutom finns särskilda reflexiva former svarande
mot vårt ord 'sin':
| det ägda | det | de |
| ägaren | |
| min | -ga | -kkaa |
| din | -t | -tit |
| hans | -a | -i |
| sin | -ni | -ni |
|
| vår | -put | -vut |
| er | -rsi | -si |
| deras | -at | -it |
| sin | -rtik | -tik |
Exempel:
Illu = hus
Illorput = vårt hus
Illukkaa = mina hus
Illusi = era hus
Davisip illua = Davids hus
(Davisip en speciellt krånglig genitivform av namnet David)
Illup pujorfika = huset skorsten
Adverb
Adverb är oböjliga
AFFIX
Affix användes för att uttrycka tidsaspekter, egenskaper
etc. Ett affix kan också ändra ordets ordklass, och man kan
göra sådana förändringar fram och tillbaka.
Affix som genererar verb ges i indikativ 3:e person singularis.
Om man vill tillfoga ytterligar affix, skall man skala bort
indikativmärket och personändelserna.
Vid hopfogning av affix kan ljuden förändras. 'q' övergår
ofta i 'r', slutkonsonant kan ersättas av dubblering av
nästa konsonant etc.
I tabellerna nedan ges i först kolumnen affixet, i andra
in- och utgående ordklass och tredje betydelse och
kommentarer.
Verbbildande
| VERBBILDANDE |
| -saaq | v-v | futurum. Kan även användas på
ett substantiv i betydelsen
'framtida'. Se not nedan. |
| -simavoq | v-v | imperfektum, perfektum |
| -lerpoq | v-v | presens particip,
'är ifärd med att' |
| -riataarpoq | v-v | gjorde plötsligt |
| -lussinnarpoq | | har förgäves |
| -rikatappoq | v-v | har äntligen |
| -umaarpoq | v-v | kommer nog att |
| -qippoq | v-v | har igen |
futurum-affixet -saa- ersätter indikativmärket -pu- och -vu-
och ger ett verb som böjs på följande sätt:
| sing | plur |
| 1. | -saanga | -saagut |
| 2. | -saatit | -saasi |
| 3. | -saaq | -saaput |
(ett extra -pu- i 3:e person pluralis)
| AUXILIÄRA (ersätter hjälpverb) |
| -umavoq | v-v | vill |
| -niarpoq | v-v | vill |
| -niarpoq | s-v | jagar substantivet |
| -umagaluarpoq | v-v | vill gärna, skulle vilja |
| -niargaluarpoq | v-v | vill gärna, skulle vilja |
| -tarpoq | v-v | brukar |
| -sarpoq | v-v | brukar |
| -aruppoq | v-v | måste |
| -sariaqarpoq | v-v | måste |
| -sinaavoq | v-v | kan |
| ADVERBIELLA |
| -ngillaq | v-v | inte (se not nedan) |
| -ngitsoorpoq | v-v | inte + imperfektum |
| -qaaq | s-v | mycket |
| -galuarpoq | v-v | helt säkert
(gärna i kombination med -niarpoq:-niargaluarpoq som ovan) |
| -nerpoq | v-v | kanske |
| -ngajappoq | v-v | nästan |
| -ggajarpoq | v-v | nästan + imperfektum |
| -qqarpoq | v-v | nätt och jämnt |
| -amavoq | v-v | ofta |
| -qajupoq | v-v | ofta |
| -kulaarpoq | v-v | ofta |
| -saanarpoq | v-v | ofta |
| -uippoq | v-v | aldrig |
| -ngisaaanarpoq | v-v | aldrig |
| -naveerpoq | v-v | aldrig mera |
| -ummerpoq | v-v | plötsligt |
| -riataarpoq | v-v | plötsligt + imperfektum |
| -ggajaavoq | v-v | när som helst |
| -llattaarpoq | v-v | av och till |
| -llauarpoq | v-v | för en gångs skuld |
| -qattaarpoq | v-v | gång på gång |
| -riikatappoq | v-v | har äntligen |
| -rusaarpoq | v-v | utan brådska |
| -annarpoq | v-v | bara |
| -laarpoq | v-v | lite |
| -lu | v-v | också (och vid substantiv) |
| -nnguatsiarpoq | v-v | visst |
| -aarpoq | v-v | tidigt |
| -aalluvoq | v-v | brukar ... tidigt |
| -atuaarpoq | v-v | mer och mer |
| -galutinarpoq | v-v | mer och mer |
| -gallarpoq | v-v | tills vidare |
| -gunapoq | v-v | sannolikt |
| -unnarsivoq | v-v | antagligen |
| -uaropoq | v-v | oavbrutet |
| -unnarsivoq | v-v | inte längre |
| -pajuppoq | v-v | för skams skull |
| -qatigiiput | v-v | tillsammans (lägg märke
till pluraformen) |
-nngillaq på ett verb ger ett verb i indikativ.
Det böjs på följande sätt:
| sing | plur |
| 1. | -nngilaq | -ngillagut |
| 2. | -nngilatit | -nngilasi |
| 3. | -nngilaq | -ngilat |
| BILDNINGAR MED ÄR OCH BLIR |
| -avoq | s-v | är substantivet |
| -qooq | s-v | skall vara |
| -gorpoq | s-v | blir |
| -gorpa | s-v | det blir räkneordet = klockan är |
| -nngorpoq | s-v | har blivit |
| -ttorpoq | s-v | har blivit mer av |
| -meerpoq | s-v | är från, stammar från |
| -miipoq | s-v | är i |
| -katappoq | s-v | är trött på |
| -katappoq | v-v | är trött på att |
| -llaqippoq | v-v | är bra på att |
| -minarpoq | v-v | är lätt att |
| -ssaqqipoq | s-v | är lämplig för |
| -qqaarpoq | s-v | var den förste som |
| D:O MED VERBETS ADJEKTIVTOLKNING |
| -avoq | s-v | bli lätt |
| -allappoq | s-v | blev |
| -luinarpoq | s-v | är riktigt ... |
| BIDLNINGAR MED HAR OCH FINNS |
| -qarpoq | s-v | har subst.
Opersonligt 'det har' = 'det finns' |
| -ippoq | s-v | det finns inte |
| -alatsivoq | s-v | det finns lite av |
| -aruppooq | s-v | det finns inget mer av |
| -asappoq | s-v | det finns inte mycket av |
| -gasappoq | s-v | det finns många av |
| -rasaarpoq | s-v | det finns en hel del av |
| -ttorpoq | s-v | det har blivit mer av |
| -kippoq | s-v | har små, en liten, lite av |
| -qqortuvoq | s-v | har en stor |
| -kiliorpoq | s-v | har/får för lite av |
| -killivoq | s-v | har fått mindre av |
| -luppoq | s-v | har dåliga |
| -ssaleeqivoq | s-v | saknar |
| TRANSITIVA |
| -qquaa | v-v | ber honom att |
| -qquaanigilaa | v-v | förbjuder honom att |
| -tsaalivaa | v-v | hindrar honom att |
| -saarpaa | v-v | det tröttar honom att |
| -fiqaa | v-v | har det som en plats där verbet görs |
| -gaa | s-v | tillhör honom |
| -liuupaa | s-v | gör subst åt honom |
| -sippaa | s-v | ger subst på honom |
| -nngortipaa | s-v | förvandlar det till en | |
| -liaraa | s-v | förvandlar det till en |
| -leerpaa | s-v | förser det med |
| -arpaa | s-v | befriar det från |
| -nasugaa | s-v | menar att det är |
| -mippaa | s-v | stöter till det med |
| -roorpaa | s-v | träffar honom i |
| ABBELATIVA |
| -qinaaq | v-! | se upp så att han inte ... |
| -ttoq | s-! | ack, om det vore |
| -ttoq | v-! | ack, om han ville |
| -llariaanak | v-! | du får inte ... ! |
| KVANTITATIVA |
| -apput | v-v | många gör det |
| ÖVRIGA |
| -lersaarpoq | v-v | planerar att |
| -gasuarpoq | v-v | skyndar sig att |
| -gunaarpoq | v-v | har slutat att |
| -gissavoq | v-v | beklagar sig över att |
| -guppoq | v-v | längtar efter att |
| -kkusupoq | v-v | har lust att |
| -umallerpoq | v-v | får lust att |
| -kaavoq | v-v | får det att hända att |
| -naveersaarpoq | v-v | anstränger sig att inte |
| -liorpoq | s-v | gör |
| -nnarpoq | s-v | får |
| -nngerpoq | s-v | tycker om |
| -sivoq | v-s | köper |
| -ajaavoq | s-v | avlägsnar |
| -arserpoq | s-v | har förlorat |
| -asorpoq | s-v | hämtar |
| -lisarpoq | s-v | har med sig, liknar |
| -assivoq | s-v | transporterar till |
| -mukarpoq | s-v | går till |
| -kkoorpoq | s-v | går över |
| -llerpoq | s-v | bjuder på |
| -lersaarpoq | s-v | berättar om |
| -ssoorpoq | s-v | talar (språk) |
| -lerivoq | s-v | arbetar med (bygger, lagar) |
| -sorpoq | s-v | dricker |
| -torpoq | s-v | äter |
| -asaarpoq | s-v | härmar |
| -nippoq | s-v | det har kommit |
| -lerpoq | s-v | om väder: sialuk=regn, sialerpoq=det regnar |
| -siorpoq | s-v | är ute i, letar efter, tillverkar |
| -palaarpoq | s-v | ser ut som, man kan höra |
| -palaarpoq | v-v | man kan höra att någon |
| -qatigiiput | s-v | de är i samma |
Substantivbildande
| BILDNINGAR MED 'EN SOM' |
| -toq | v-s | en som, någon som (i allmänhet) |
| -soq | v-s | en som, någon som (i allmänhet) |
| -si | v-s | en som åt s ... (subjektets ...-are) |
| -llamak | v-s | en som är bra på att |
| -nersaq | v-s | en som är bäst på att |
| -qisoq | v-s | en som mycket |
| -qajooq | v-s | en som ofta |
| -nertooq | v-s | en som brukar |
| -qaaq | v-s | en som just har |
| -rlaaq | v-s | en som nyligen har |
| -niaq | s-s | en som är i |
| -mioq | s-s | en som bor i |
| -liaq | s-s | en som reser till |
| -arniaq | s-s | en som vill sälja |
| -kkajoq | s-s | en som ofta fångar |
| -asaq | s-s | en som liknar |
| -usaaq | v-s | något som liknar |
| -usiaq | v-s | något som liknar |
| -ssiaq | v-s | något som liknar eller
någon representant för s, som man har träffat eller
något som är avsett att vara s |
| BILDNINGAR MED STÄLLE ELLER PLATS |
| -fik | s-s | ett ställe där man |
| -riaq | s-s | ett ställe där man |
| -lik | s-s | ett ställe där det finns |
| -livik | s-s | en behållare för |
| ADJEKTIVISKA |
| -ssuaq | s-s | stor |
| -ssuit | s-s | stora (pluralformen) |
| -kullak | s-s | tämligen stor |
| -rujussuaq | s-s | jättestor |
| -nnguaq | s-s | liten |
| -nnguit | s-s | små (pluralformen) |
| -nnguakuluk | s-s | stackars |
| -araq | s-s | unge till, liten |
| -tsialak | s-s | bra |
| -pajuk | s-s | dålig |
| -palaaq | s-s | dålig |
| -ralak | s-s | vämjelig |
| -koq | s-s | kasserad |
| -ssaaq | s-s | gammal |
| -vik | s-s | ny |
| -agaluaq | s-s | förre, framlidne, 'salig ...' |
| -piaq | s-s | den egentliga |
| -suaq | s-s | den enda |
| KVANTITATIVA |
| -laar | s-s | lite av |
| -aluit | s-s | en grupp av |
| -qiit | s-s | en krets av |
| -paat | s-s | en flock av |
| -pannquit | s-s | en liten flock av
(-paat + -nnguit) |
| -passuit | s-s | en stor flock av
(-paat + ssuit) |
| ÖVRIGA |
| -ssut | s-s | orsak till |
| -at | v-s | redskap för att |
| -liaq | s-s | av egen tillverkning |
| -paluk | v-s | ljudet av att någon |
| -sunni | s-s | lukten av |
| -qat | v-s | en som gör v tillsammans med någon |
| -gorneq | r-s | den n:te veckodagen
(dock söndag = sapaat) |
Adverbbildande
(Formerna till höger för substantiv i pluralis)
| ADVERBBILDANDE |
| -mik -nik | s-a | med.
Formell adverbbildning i allmänhet |
| -mi -ni | s-a | i |
| -mit -nit | s-a | från |
| -mut -nut | s-a | till |
| -neq | v-a | Formell adverbbildning
i allmänhet. Motsvarar ofta 'att'+infinitiv |
| -atigaluni | v-a | i det att han |
| -qangat | v-s | när han |
| -ganni | s-s | när man |
Ordlista
Personliga pronomina
| 1. | uanga = jag | uagut = vi |
| 2. | illit = du | illisi = ni |
| 3. | una = han | uku = de |
Interrogativa pronomina
| qanoq ? | vad ? |
| qaqugu ? | när (i framtiden) ? |
| qanga ? | när (i det förlutna) ? |
| qassin ? | hur mycket ? (ersätter räkneord) |
| suna ? | vilken ? |
| suut ? | vilka ? |
Räkneord
| 1 | ataaseq |
| 2 | marluk |
| 3 | pingasut |
| 4 | sisamat |
| 5 | talimat |
| 6 | arfineq |
| 7 | arfineq marluk |
| 8 | arfineq pingasut |
| 9 | arfineq sisamat |
| 10 | qulit |
| ? | qassin = hur mycket ? |
Småord och tidsuttryck
| aamma | och |
| immaqa | kanske |
| naluara | jag vet inte |
| maana | nu |
| ullumi | idag |
| aqagu | i morgon (jfr qaqagu) |
| ippassaq | igår |
| erniinaq | snart |
| qassingorpa ? | vad är klockan ? |
| marlukgorpa | klockan är 2 |
Verb och substantiv
| SUBSTANTIV |
BESLÄKTAT VERB |
| MÄNNISKOR |
| inuk | människa | | |
| kalallit | människosläktet | | |
| Kalallit Nunaat | människosläktets land
= Grönland | | |
| anaana | mor | | |
| ataata | far | | |
| arnaq | kvinna | | |
| angut | man | | |
| meeraq | barn | | |
| meeqat | barn (plur); | | |
| enera | son | | |
| naja | syster | | |
| nivarsiaraq | flicka | | |
| nukappiaraq | pojke | | |
| ikinnqut | vän | | |
| tupallersaat | tröst | | |
| niaqoq | huvud | | |
| isi | öga | | |
| siut | öra | | |
| qinqaq | näsa | | |
| qaneq | mun | | |
| talek | arm | | |
| assak | hand | | |
| niu | ben | | |
| isigaq | fot | | |
| ateq | namn, pris | ateqarpoq | heter |
| ukio | ålder | ukioqarpoq | har åldern |
| KLÄDER |
| kamik | stövel | | |
| anoraq | vindjacka | | |
| nasoq | mössa | | |
| tujuuluk | tröja | | |
| aaqqat | vante | | |
| qarlit | byxor | | |
| qitegut | livrem | | |
| DIVERSE |
| nuna | land | | |
| illu | hus | | |
| ini | rum | | |
| matu | dörr | | |
| matuersaat | nyckel | | |
| qujaneq | tak | | |
| quileq | lampa | | |
| VERB OCH HÄRLEDDA SUBSTANTIV |
| atuarfik | skola | atuarpoq | läser |
| atuartoq | elev | | |
| atuarqaa | bok | | |
| atuarmik atorniartarfik | bibliotek | atorpaa | lånar det |
| ilinniartitsitoq | lärare | ilinniartitsivoq | undervisar |
| iserfik | ingång | iserpoq | går in |
| anifik | utgång | anivoq | går ut |
| timisaq | fågel | timivoq | flyger |
| ogaluffik | kyrka | ogaluppoq | talar |
| ogaluuq | tal | | |
| allarfik | kontor | allarpoq | skriver |
| uffarfik | badkar | uffarpoq | badar |
| issiavik | stol | issiavoq | sitter |
| nerivik | bord | nerivoq | äter |
| pujoq | dimma | | |
| pujorfik | skorsten | pujorpoq | röker |
| sinnifik | säng | | |
| illu | hus | | |
| illuqarfik | stad | illuqarpoq | det finns hus |
| nuna | land | | |
| nunaqarfik | by | nunaqarpoq | det finns land |
| | | angerllarpoq | far hem |
| angerllarsimavfik | hem | angerllarsimavoq | är hemma |
| VERB |
| | | ajurpoq | det är dåligt |
| | | ajunngilaq | det är bra |
| | | qaagpoq | kommer |
| | | sulivoq | arbetar |
| | | ogarpoq | säger |
| | | iqavoq | lagar mat |
| | | aallarpoq | reser |
| TRANSITIVA VERB |
| | | atorpaa | han lånar det |
| pisiniarfik | butik | pisiniaraa | han köper det |
| | | pissavaa | han tar det |
| | | tunivaa | han ger det |
| | | akillerpaa | han betalar det |
| VÄDERORD |
| sila | väder | | |
| silarsuaq | värld | | |
| sikku | is | | |
| aputi | snö | | |
| seqineq | sol | seqinnerpoq | det är sol |
| sialuk | regn | siallerpoq | det regnar |
| nuiaq | moln | nuialerpoq | det är mulet |
| pujoq | dimma | | |
| anore | vind | anorlerpoq | det blåser |
| malik | våg | mallerpoq | det går vågor |
| | | qiiavoq | det fryser |
| | | qiianerpoq | det är kallt |
| ÅRSTIDER |
| ukioq | vinter | | |
| upernaq | vår | | |
| aasaq | sommar | | |
| ukiaq | höst | | |
| NATURORD |
| qaqqaq | fjäll | | |
| imaaq | hav | | |
| kuuk | älv | | |
| qeqertaq | ö | | |
| tase | sjö | | |
| kangerlug | fjord | | |
| ikerasak | sund | | |
| sarfaq | ström | | |
| ilulila | isberg | | |
| DJUR |
| uumasoq | djur | uumavoq | lever |
| nersuq | däggdjur | | |
| timissaq | fågel | timivoq | flyger |
| aalisakka | fisk | | |
| aalisartoq | fiskare | aalisarpoq | fiskar |
| piniartoq | fångstman | piniarpoq | fångar |
| tuttu | ren | | |
| uqaleq | hare | | |
| qimmeq | hund | | |
| terianniak | räv | | |
| nanoq | isbjörn | | |
| umingmak | myskoxe | | |
| puisi | säl | | |
| arfeq | val | | |
| aqisseq | ripa | | |
| tullik | lom (islom) | | |
| qeerllutoq | gräsand | | |
| naluumassortoq | smalnäbbad simsnäppa | | |
| tuujuk | charadrius hiatirula | | |
| tuluvarnak | svala | | |
| tulugaq | korp | | |
| kugsaak | stenskvätta | | |
orpingmiutaq
kujalleq | grönländsk gråsiska | | |
| qupaluarsuk | snösparv | | |
| eqalug | lax | | |
| equlussuaq | haj | | |
| BÅTAR |
| qajaq | kajak (mansbåt) | | |
| umiaq | kvinnobåt | | |
| umiartoq | sjöman | umiarpoq | seglar |
| umiatsiaq | båt | | |
| umiarsuaaraq | segelbåt | | |
| umiarssuaq | fartyg | | |
| umiaasaq | pråm | | |
| MATVAROR |
| kaffi | kaffe | | |
| tii | te | | |
| immiar | öl | | |
| imeq | vatten | | |
| viini | vin | | |
| allaq | sprit | | |
| iffiaq | bröd | | |
| punneq | smör | | |
| immussuaq | ost | | |
| sukkut | socker | | |
| immuli | grädde | | |
| pujoq | dimma | | |
| pujorfik | skorsten | pujorpoq | röker |
| | | pujorneq | att röka |
| | | inerterqutaavoq | det är förbjudet |
| | | pujorneq
inerterqutaavoq |
rökning förbjuden |
| REDSKAP |
| savik | kniv | | |
| agerloq | bly | | |
| agerlussuaq | blyerts | | |
| ulimaat | yxa | | |
| anigaaq | måne | | |
| anigaasaaq | mynt | | |
| avkusa | gata | | |
| avkusinilliaq | gata | | |
| avkusernga | gata | | |
Grönländskan och Sibiriska språk
Britten Harry de Windt gjorde en resa från Paris till
New York - landvägen. Han tog järnvägen till Irkutsk och
därifrån längs Lena eller Jenisej upp till Sibiriens nordkust.
Från ett försök att åka i motsatt riktning hade han lärt sig
att han skulle undvika Sibiriens sydkust. Vid ishavskusten
bor ett folk som kallas Tchuktcher. Han nedtecknade några ord
vid olika platser längs kusten, och noterade att språket här
inte alls liknade eskimåernas språk i Nordamerika och på
Grönland. Det är lätt att se från ordlistorna att han hade
fel.
Kap Shelagskoi ligger vid Sibiriens ishavskust c:a 100 mil
väster om Berings Sund. Umwaidjik, som han kände från den
tidigare resan, ligger vid Sibiriens Stilla Havskust c:a 50
mil från Berings Sund. Uelen ligger bara någon mil från
Berings Sund
| Svenska | Kap Shelagskoi |
Umwaidjik | Uelen | Grönland |
| det finns | warkin | warkin | | qarpoq |
| ... inte | winga | winga | | qanngilaq |
| jag | mori | wi | kwanga | uanga |
| hus | yarat | muntarak | muntarak | illu |
| hund | at-tau | kokmarok | klikmak | qimmeq |
| man | katowvak | | yuk | inuk |
| kvinna | nawonskat | | aranak | arnaq |
| isbjörn | umhang | nanok | nanok | nanoq |
| säl | memet | nahksak | maklak | puisi |
| släde | urgur | kaimukshik | kamiyak | qamutit |
| fartyg | it-kowat | toroma | amakpawit | umiarssuaq |
| kniv | vallia | sinkat | | savik |
| anka | gallia | tigmuak | kawak | |
| is | ilgil | sikok | sikok | siku |
| snö | alash | ani | anio | aputi |
| vind | yu-yo | anok | anokiva | anore |
| hand | | askak | eehit | assak |
| röka | takwaigen | aptiok | meluktok | pujorpoq |
| n | Kap Shelagskoi | Uelen | Grönland |
| 1 | nerisha | atajek | ataaseq |
| 2 | irak | mailop | marluk |
| 3 | nerok | piniayut | pingasut |
| 4 | nirak | shtemet | sisamat |
| 5 | metch-tinga | taklimat | talimat |
| 6 | no-metch-tinga | awindtlit | arfineq |
| 7 | nera-ah | mera-awindtlit | arfineq-marluk |
| 8 | angero utkui | pinia-unulut | arfineq-pingasut |
| 9 | onasinki | shtema-unulut | arfineq-sisamat |
| 10 | menitku | kullia | qullit |