Orden i denna lista kommer från en läsebok i
sanskrit av Bengt Ingeland, Mirja Juntunen och
Roberto Menkes utgiven 1997 i Stockholm Oriental
Textbook Series.
Orden här kommer från Nala-sagan, som är en del
av fornindiens stora verk Mahabharata, ett verk som
är mer än 8 gånger så stort som Iliaden och Odysseen
tillsammans.
Jag har ordnat om listan krafigt, och försökt ange
besläktade ord i olika europeiska språk.
Sanskrit är ett indoeuropeiskt språk, som talades
ett folk, som kallade sig själva arya (arier), eller
de ädla, och som erövrade Inden från nordväst lång före
vår tideräknings början. Längre söderut levde de
ursprungliga indiska språken vidare, och kallas idag
för dravidiska språk.
Sanskrit var ett ganska aristokratiskt och förfinat
språk, som användes litterärt, medan ett mera folkligt
språk tog överhanden när det gällde praktiska ting.
Från båda dessa språk härstammar moderna språk som
hindi, punjabi, gujarati, bengali och urdu. Också
romani härstammar från sanskrit. Romani är alltså
ett ariskt språk, vilket inte nazisterna tycks ha
förstått.
Sanskrit och dess ättlingar tillhör den indo-iranska
grenen av den indoeuropeiska familjen, dvs de indiska
och iranska språken (farsi, tadjikiska m.fl.) är inbördes
mera besläktade med varandra än med de europeiska
språken.
Sanskrit är ett ålderdomligt språk, som har kvar mycket
av det indoeuropeiska urspråkets formrikedom, men det
är inte det indoeuropeiska urspråket. Bland annat
är den formmässigt enklare hettitiskan äldre. Grekiskan
har ungefär samma formrikedom som sanskrit, och samma
gäller t.ex. tjeckiskan.
En specialitet för sanskrit är dess rikedom på sätt
att bilda, ibland väldigt långa, sammansättningar.
Teorin för detta och mycket annat finns i en berömd
grammatik på vers, som skrevs av den store Panini på
400-talet f.Kr.
Sanskrit skrivs på Devanagari, som ungefär betyder
gudaskrift. Transkriberingen här har jag lånat från
min källa, läseboken, men jag vet inte mycket om hur
den uttalas.
Bokstäver med en prick under, där det vanligaste är
ŗ, är så kallade retroreflexiva ljud, som bara finns
i Indien. De bildas genom att man böjer tungan kraftigt
uppåt bakåt upp i gomtaket. Indier uttalar gärna
visa ljud på engelska på det sättet, vilket tillsammans
med intonationen ger indisk engelska en ganska speciell
karaktär. Just bokstaven ŗ bildar ett ganska vokalartat
ljud, så den uppträder i orden som en vokal. Ibland
transkriberas den som ri, men det blir en smula vilseledande
när det gäller släktskapen mellan ord i olika språk.
Själva språket heter egentligen Samskŗta, vilket betyder
ungefär "det sammanställda" eller "det välordnade" eller
"det välskapade"
Explosiverna p, k och t och deras tonande motsvarigheter
b, g och d följs ofta av bosktaven h, och skall då
uttalas aspirerat dvs med ett tydligt utblås
av luft efteråt. Motsvarande konsonanter utan h skall
uttalas återhållet utan utblås som på finska eller
franska. I Sanskrit är skillnaden mellan aspirerade och
oaspirerade konsonanter betydelsebärande.
I tabellerna nedan innehåller den 3:e kolumnen europeiska ord, som ibland bär en släktskap med sanskritorden, någon gång inte. Men om det finns en egentlig släktskap är i alla händelser en gissning.
a- | negation, o- | a- (gr) o- (sv) un- (en) s- (it) |
ā- | till, an- | an- (ty) |
upa- | upp- | upp- (sv) ana- (gr) |
ava- | ner | kata- (gr) |
ut- | ut- | ut- (sv) ek- (gr) |
sam- | tillsammans | sam- (sv) syn- (gr) |
sa- | med | |
pra- | framför, fram | fram- (sv) prés- (fr) |
prati- | till, mot | anti- (gr) |
abhi- | till, mot | |
vi- | omkring | |
pari- | omkring | peri- (gr) |
nis-, nir- | utan | nil |
Vebsystemet i sanskrit är komplicerat, ungefär så
komplicerat som det grekiska. För varje verb finns en
rotform, som i min källa betecknas med en rotsymbol
(kvadratrot). Här nöjer jag mig med ett bindestreck
före verbroten. Det färdigböjda verbet kan sedan
avvika ganska kraftigt från verbroten. Liksom i grekiska
använder man olika verbrötter för olika aspekter av
verben. (Samma egenhet finns också på tjeckiska). Senare
tiders sanskrit har tagit intryck av de dravidiska språken
och använder då mera participformer och verbalsubstantiv
tillsammans med hjälpverb, och då ser man inte så mycket
av den komplicerade formläran längre.
För verben kan
man känna igen ganska många besläktade ord i europeiska
språk.
-bhu | vara | být (cz) be (en) fut (fr) fosse (it) bli (sv) |
anu-bhu | varsebli | varsebli (sv) |
-lakş | märka | |
upa-lakş | uppmärksamma | uppmärksamma (sv) |
-kŗ | göra | göra (sv) kirra (slang, från romani) |
pra-kŗ | framgöra = fullborda | praxis (gr) |
kŗt | skapare | create (en) |
-stha | stå | stå (sv) status (la) |
a-stha | fly till (ostå) | |
-as | sitta | s'assir (fr) |
pari-upa-as | sitta runtomkring | periistamai (omringa) (gr) |
-śi | ligga | |
-vac | säga, tala | |
vāc | röst | voice (eng) voce (it) |
-kath | berätta, förklara | |
-prach | fråga | fråga (sv) |
prati-vac | svara | "tillbakasäga" |
prati-bhas | svara | |
abhi-bhas | säga, tilltala | |
-da | ge | da (it) |
-gam | gå, komma | gå (sv) come (en) |
ā-gam | komma till | ankommen (ty) |
-car | vandra | |
vi-car | vandra omkring | |
kha-ga | fågel (rymdgångare) | fågel (sv) |
abhi-gam | komma fram | |
-viś | inträda | |
pra-viś | gå in | |
-pat | flyga | |
sam-ud-pat | flyga upp tillsammmans | |
-tvar | ila | |
-dŗś | se | |
dŗśya | praktfullt | gerundivum av dŗs |
-śru | höra | |
vi-śru | höra tydligt | |
sam-śru | lova | "samhöra" |
-pad | nå | |
upa-pad | uppnå | uppnå (sv) |
sam-pad | förenas | nå samman |
-ap | nå | |
pra-ap | uppnå, vinna | nå fram |
-yam | sträcka | |
ā-yam | sträcka ut | "anstrecken" (ty) |
-yuj | förena | join (en) |
-iş | önska | wish (eng) |
-bhrāj | stråla | ray (eng) |
-dīp | stråla | |
-kşip | fördunkla | |
-śams | prisa | sanskrit (sv) |
pra-śams | prisa | praise (eng) |
-vŗdh | växa | vert, vertue (fr) |
-vid | veta, finna | veta (sv) veda (skå) |
ni-vid | förkunna | |
ni-budh | förstå | |
-jñā | veta | gno- (gr) know (en) |
-man | tänka | mental (sv) |
-cint | bedöma | |
abhi-cint | reflektera över | |
-īks | förstå | |
sam-īks | urskilja | eg. samförstå |
-śak | kunna, förmå | |
-vŗ | välja | |
-trai | rädda | |
-grah | gripa | gripa (sv) grab (en) |
dhŗ | hålla hålla tillbaka | |
sŗj | släppa, kasta | |
ut-srij | släppa ut,frige | |
-vid | finna | find (en) |
ni-vid | förkunna | |
-has | skratta | |
-dah | bränna | |
atti | äter | äter (sv) (ej verbroten) |
sīdati | sitter | sitter (sv) sidder (skå) (ej verbroten) |
Sanskrit har många långa vackra adjektiv, som har betydelser som "en, som är försedd med ...". Mahabharata är på det sättet ett mycket adjektivrikt verk. Adjektiven i listan är oftast ganska korta, men ibland bildade på det här sättet.
maha | stor | major (en) magnus (la) |
brihat | stor | |
balin | stark | |
kovida | kunnig | efter -vid, veta |
aśvakovida | hästkunnig | efter aśva, häst |
dharmavid | lagkunnig | efter -vid, veta,dharma = lag |
dharmajñā | lagkunnig | efter -jñā, veta |
brahmanya | from | |
bhadra | god | |
sat | god | |
suvarcas | ärorik | |
udāra | ädel | |
rūpasampana | vacker | efter rūpas, utseende |
rūpavat | ståtlig | |
sundara | vacker | |
subha | skön | |
avadya | klandervärd | |
anavadya | klanderfri | |
sūra | tapper | efter sura, hjälte |
vara | bäst | |
śayyā | liggande | efter -şi |
āsana | sittande | efter -as |
kuśalin | frisk | |
svastha | frisk | efter stha, stå |
asvastha | sjuk | |
dīna | nedstämd | |
adīna | glad | |
hasin | leende | efter -has, skratta |
dŗsta | sedd | efter dŗs, se |
adŗsta | osedd | |
sri | välsignad | |
purāna | uråldrig | efter pūram, förut |
kŗtsna | hel | |
sarva | hel | |
sarvagata | allestädes närvarande | |
avyaya | beständig | |
martya | dödlig | martyr (sv) |
amara | odödlig | imortal (en) |
tanu | smärt | |
tanumadhya | smärtmidjad | efter madhya, mitt |
sumadhyama | smärtmidjad | efter madhyama, midja |
Alla indoeuropeiska språk har den gemensamma svårigheten att hålla isär det andliga och andningen. "Ande" och "andas" har vi på svenska. På sanskrit har vi "atma" och det är snarlikt ordet "atmen"= andas på tyska, och det dyker också upp i "atmosfär". Astma eller asma är en andningssjukdom. På franska brukar ett a absorbera ett s, och efterlämna en cirkumflex. Asma blir då "Âme", som betyder både själ och skäl. På engelska betyder då "aim" snarare syfte, som är ungefär detsamma som skäl, och som verb betyder "aim" då också sikta. På grekiska är ordet "pneuma". "Pneumatik" är läran om att bygga tryckluftsdrivna maskiner, men "pneumatologi" är läran om den Helige Ande.
atma | ande | |
mahatma | stor ande | Mahatma Gandhi |
atman | självet | |
ātmabhava | självblivandet | efter bhu, vara,bliva |
rajan | kung | rex (la) real (kunglig) (sp) rike (sv) |
mahajaja | stor kung | |
pati | härskare | |
loka | värld | lokal (sv) lokativ kasus |
lokapati | världshärskare, kung | |
mahī | jorden | gaja (gr) troligen efter maha |
mahīpati | härskare | |
mahişi | drottning | |
puras | framför | |
purogama | ledare | framförgångare |
kşatriya | krigare | |
dūta | budbärare | |
nişūdana | dödare | |
tejas | makt | |
deva | gud | deus (la) theos (gr) |
devaraja | gudars konung, dvs Indra | |
pitŗ | fader | fader (sv) pater (la) |
mātŗ | moder | moder (sv) mater (la) |
suna | son | son (sv) |
suta | son | son (sv) |
sutā | dotter | |
dutihŗ | dotter | dottir (isl) |
putra | son | Brahmaputra |
rajaputra | prins | |
manu | Manu, en gud | mänsklighetens anfader |
-ja | född | |
manuja | människa (född av Manu) | människa (sv) |
-indra | den främste | efter guden Indra |
manujendra | kung | den främste bland människor |
aviga | kropp | |
śarīra | kropp | |
anta | slut | ände (sv) |
kara | görare | görare (sv) efter kŗ, göra |
śarīrāntakara | Yama, dödsguden | |
agni | eldguden | ignis (la) ignite (en) |
sūra | hjälte | |
vīra | hjälte | hero (en) |
senā | armé | |
virasenasuta | egennamn | son till en som hade en hjältearmé |
naman | namn | namn (sv) |
puruşa | man, människa | |
jana | folk | |
mūrdhan | huvud, spets | |
keśa | hår | keratin (kemi) |
vadana | ansikte | visage (fr) |
ānana | ansikte | ansikte (sv) |
locana | öga | occhi (it) |
akşa | öga | |
dŗśa | öga | av -dŗś, se |
hŗd | hjärta | hjärta (sv) cardo (la) |
skandha | skuldra | skuldra (sv) |
bahū | arm | rel. till bahī, arm ? |
ura | bröst | |
madhya | mitt | moitié (fr) moyen (fr) |
madhyama | midja | midja (sv) |
pāda | fot | fot (sv) pied (fr) |
sveda | svett | svett (sv) |
rūpa | utseende | |
citta | sinne | |
-ja | född | |
prajā | avkomma (framfödd) | |
apraja | barnlös | |
kumāra | pojke | |
kanyā | flicka | |
bālā | flicka | |
bhāryā | hustru | |
pramadā | kvinna | |
nārī | kvinna | |
nŗ | man | |
patitva | äktenskap | |
samgama | förening | samgående |
guna | dygd | |
satya | sanning | |
kāma | längtan | |
vana | skog | |
pramadāvana | lund, lustgård | kvinnors skog |
phala | frukt | |
saphala | fruktbärande | |
mŗga | djur | |
hastin | elefant | |
aśva | häst | |
ratha | vagn | Rad (ty) |
path | väg | path (en) Pfad (ty) |
uraga | orm | gående på bröstet |
bheka | groda | |
hamsa | gås | Gans (ty) |
kha | rymden | |
khaga | fågel (gående i rymden) | fågel (sv) |
pakşin | fågel | |
antarikşa | himmel | |
antarikşaga | fågel | |
anda | ägg | pysanka? (ukr) |
andaja | fågel | |
nakta | natt | Nacht (ty) |
div | dag | dag (sv) di (la) |
dinānta | kväll | dagens ände |
sūrya | sol | sol |
ravi | sol | ray? (en) |
candramas | måne | |
śaśin | måne | |
śaśa | hare | |
ańka | märke | |
śaśāńka | måne | "haren i månen" |
bhās | sken | |
vidyut | blixt | widget (en) |
nīla | mörker | |
rāji | linje | ray (en) |
ap | vatten | å (sv) eau (fr) aix (fornfr) aache (fornty) |
jala | vatten | |
vāri | vatten | vatten (sv) |
abja, jalaja | lotusblomma | född i vattnet två av många synonymer |
samcaya | samling | |
vārisamcaya | sjö | vattensamling |
tuşāra | snö | |
rāga | färg | |
gaura | vit | |
mŗtyu | död | mort (fr) martyr (sv) |
nidhana | död | |
artha | syfte | |
kārana | orsak | |
yatna | möda | |
dharma | lag | nomos (gr) |
doşa | förseelse | |
kāra | handling | efter -kŗ |
kārya | uppgift, plikt | efter -kŗ |
buddhi | tanke | |
yaśas | ära | |
māna | ära | |
śrī | charm, älskvärdhet | |
manas | sinne | |
ghoşa | ljud, oljud | |
vacana | ord | efter -vac |
apāya | missöde | |
nirapāya | säker | utan missöde |
śastra | svärd | |
vişa | gift | |
rajju | rep | |
veśman | boning | |
deśa | område | Kambuja deśa, Kambodja |
anna | föda | |
rasa | smak | |
kāla | tid |
tvad | du | |
enad | han | |
vayam | vi | vi (sv) |
svayam | själv | själv (sv) |
anya | annan | |
tvadanya | annan än du | |
anyatama | någon | any, anybody (en) |
yad | som, vilken | |
idam | denne, den här | idem = själv (la) |
etad | denne | esta (sp) |
adas | den där | |
sva | sin | sua (it) |
kva | var | hvor (no) |
kvacid | någonstans | |
kim | vem | hvem (no) chi (it) |
yena | varför | |
kasmat | varför | |
sarva | varje |
nu | nu | nu (sv) |
nacirāt | snart | |
ca, tu | men | kai (gr) |
ŗte | utom | |
hi | ty | |
uta | även | |
yadi | om | |
yathā | liksom | |
yathā | så att | |
api | även | |
ca api | och dessutom | |
tatra | där, dit | dort (ty) |
upa | upp | upp (sv) |
upari | över | upp (sv) |
para | ytterst | para (gr) |
atīva | synnerligen | |
alam | tillräckligt | |
tatha | likaså | au tant que (fr) |
sama | likadan | samma (sv) |
api | till och med | |
punar | åter, igen | |
satatam | alltid | |
eva | just | |
tadā | sedan | |
pūrvam | förut | |
atha | därpå | |
saha | tillsammans med | |
tu...tu | å ena sidan...å andra sidan | |
na...na | varken...eller | ni...ni (fr) |
na...karhicid | aldrig | ne jamais (fr) |
rahas | hemligen |
eka | 1 | ett (sv) |
dvi | 2 | två (sv) due (it) |
dvadva | tvåfald, par | |
tri | 3 | tre (sv) |
aşţan | 8 | åtta (sv) |
pañcāśa | 50:e | penkosti (gr) pingst (sv) |
sata | 100 | sata (fi!?) |
sahasra | 1000 | |
sahasrakşa | Indra | den tusenögda |