Litet kompendium i Hausa

Källa

Charles H Kraft
A H M Kirk-Greene
Teach Yourself Hausa

Hausa

Hausa är ett Tchad-språk, som talas i norra Nigeria och Niger som modersmål för bl.a. Hausafolket, men det fungerar också som ett Lingua Franca i Västafrika söder om Sahara. C:a 25 miljoner människor har Hausa som modersmål, och ytterligare 15 miljoner människor talar det.

Hausa är ett melodispråk, där satsmelodin är viktig, men det är svårt att återge detta här, och därför är detta mera en redogörelse för språkets grammatik och ordförråd.

Hausa skrivs numera med latinska bokstäver, men det finns också en skrift, som är en variant av den arabiska skriften, men den är inte väl standardiserad

Uttal

Uttalet av de latinska bokstäverna överensstämmer ganska väl med "europeisk (icke engelsk) standard". Vokaler är korta eller långa. Ibland markeras lång vokal med streck (ā).

c uttalas som 'ch', men g uttalas som 'g'. j uttalas som 'dj'. J-ljudet skrivs i engelsk stil som 'y'.

f uttalas mellan läpparna, och inte mellan läpp och nedre framtänderna. Ofta uttalas f ganska nära 'p' och skrivs ibland med p. ' betecknar en stöt (arabisk hamza) före en vokal. ' kan också uppträda före y (som ju betecknar en konsonant.

Dessuom finns de så kallade glottaliserade konsonanterna, som inleds med en "hamza" och förlöper ganska explosivt. Dessa ljud betecknas här med 'b, 'd, 'k och ts.

Genus

Hausa har två genus, maskulinum och femininum. De flesta ord på -a är feminina, men inte alla. Ord, som handlar om personer har sina naturliga genus (man,kvinna etc.) I pluralis finns ingen distinktion mellan genus, utan alla konstruktioner med pluralis betraktas som maskulina.

Ett maskulint ord kan vid behov förvandlas till ett feminint genom byte av ändelse: -ō eller -ū mot -uwā, -ē eller -ī mot -iyā.

Namn på städer, länder och floder är feminina:

Nijēriā	Nigeria
Faransa	Frankrike
Ingila	England
Amirka	Amerika
Kwāra	Floden Niger
Īkko	Lagos

Det är

Det är (... en ...) heter

mask.	nē
fem.	cē

Ordet står efter substantivet:

Ruwā nē = Det är vatten.

Akwīya cē = Det är en get.

Frasen kē nan är ekvivalent med nē/cē, men uttrycker större emfas.

Frasen shī kē nan betyder ungefär 'så är det', och används ungefär som i svenska för att avsluta ett samtalsämne och börja på ett nytt.

Det finns, det finns inte

akwai = det finns.

bābu = det finns inte

Ja och nej

Ja = ī

Nej = ā'a (emfatiskt bābu, det finns inte!)

Negation

Personliga pronomina

Personliga pronomina böjs i genus i 2:a och 3:e person i singularis, men inte i pluralis.

jag	nī
du (m)	kai
du (f)	kē
han	shī
hon	ita
vi	mū
ni	kū
de	sū

Personliga pronomina används sällan, eftersom andra ord böjs efter person. Men de används t.ex. i en kort mening som "nī nē" = "det är jag". (Men en kvinna säger "nī cē")

Verbens aspekt

De olika formerna av verb uttrycker snarare s.k. aspekt än tempus. Den form som motsvarar vårt perfekt uttrycker således snarare att en handling är slutförd, än att den utfördes i förfluten tid. Det finns en aspekt för en pågående process, där det i och för sig underförstås att processen pågår just nu. Osv.

Fullbordad aspekt

En aspekt för att uttrycka en fullbordad handling. Kallas även kompletiv aspekt, och motsvarar närmast vårt tempus perfekt.

Den uttryckes med pronomina, som på en gång uttrycker subjektet i person och verbets aspekt (person-aspekt-pronomina, pap). De står före verbet, som i sig själv är oböjt.

1.person	nā	jag (har...)
2. (m)	kā	du (man) (har...)
2. (f)	kin	du (kvinna) (har...)
3. (m)	yā	han (har...)
3. (f)	tā	hon (har...)
3. ("n")	an	man (har...)
1. plur	mun	vi (har...)
2.	kun	ni (har...)
3.	sun	de (har...)

an används för att uttrycka vad vi på svenska uttrycker med passiv form.

Orde tukuna betyder 'inte än'. I meningen ovan har man alltså tre negationer, vilket är fullt tillåtet. Tukuna är ett ord som alltid kommer efter ba.

Konjunktiv aspekt

Den konjunktiva aspekten används till mycket, men en användning är för meningar som på svenska innehåller ordet låt (låt mig, låt oss ...). Den uttrycks med följande pap, här sammansatt med ordet zo = komma.

Negation uttryckes här med ordet kada

Den konjunktiva aspekten i andra person uttrycker alltså en uppmaning som vår imperativ: låt dig gå! = gå! Men det finns också en imperativform. Den uttrycks utan pap, men med en speciell intonation:

Futurumaspekt

Futurum uttrycks med konjunktiv aspekt föregången av ordet zā. zā dras ofta ihop med efterföljande pap. Zā in → Zan. Sådana sammandragningar är vanliga i alla möjliga sammanhang.

Pågående aspekt

Den pågående aspekten uttrycker vad vi på svenska uttrycker med 'håller på att'. Själva verbet står i en speciell form, som kan betraktas som en presens particip, men som kallas för ett verbalt substantiv. Vanligt är också att ett vanligt substantiv intar platsen.

Den pågående aspekten bildas med ett pap, som avslutas med ändelsen na.

ina	jag håller på att...
kana	du (m) håller på att...
kina	du (f) håller på att...
yana	han håller på att...
tana	hon håller på att...
ana	"det hålls på att..."
muna	vi håller på att...
kuna	ni håller på att...
suna	de håller på att...

Man kan också översätta t.ex. ina med 'jag är' ('jag är sovande', 'jag är pratande', 'jag är (i) Kano' etc.). Exempel:

ina magana	jag pratar
yana barcī	jag sover
tana gidā	hon är hemma
muna Kano	vi är i Kano
muna nan	vi är här
yana zuwā	han kommer	från zō
yana dāwowa	han återvänder	från dāwō
yana tafiyā	han reser	från tafi

zuwā, dāwowa och tafiya är alltså exempel på verbala substantiv.

Här är en lista på verbala substantiv:

verb	verbalt subst.	betydelse (hos verbet)
sō	son	önska
yī	yinsa	gör
jī	jin	känner
cī	cin	äter
sā	sāwā	sätter
kāmā	kāmāwā	fångar
kawō	kawōwā	har med sig
sayar	sayarwā	säljer
dāwō	dāwōwā	återvänder
zō	zuwā	kommer
tafī	tafiyā	reser
tsūfa	tsūfā	bli gammal
sāmu	sāmu	få
tabayā	tambayā	fråga
arā	arō	låna (in)
aurā	aurō	gifta sig
dōkā	dūkā	slå sönder
jēfā	jifā	kasta
nēmā	nēmā	söka
sātā	sātā	stjäla
sayā	sayē	köpa

Det finns vissa regler för detta. När t.ex. ett transitivt verb används i ett sammanhang utan objekt, används ändelsen -wā, ex.vis för ordet sälja (i största allmänhet)

Att ha

Att någon har något uttrycks också med pap:erna för pågående form + da + det man har:

ina da mota	jag har en bil (ja är med bil)
muna gidā	vi har et hus

Vaneaspekt

Vanespekten uttrycker att man brukar göra något. Den ges av tvådelade pap:er, som normalt skrivs isär, som i nedanstående tabell:

na kan	jag brukar...	mu kan	vi brukar
ka kan	du (m) brukar	ku kan	ni brukar
ki kan	du (f) brukar
ya kan	han brukar	su kan	de brukar
ta kan	hon brukar
a kan	man brukar

Sammanställning

I följande tabell har vi sammanställt pap:er för de olika aspekterna, Dessutom har vi tillfogat personliga pronomina, och dessutom possessiva pronomenändelser, som vi annars avhandlar längre fram. De skiljer sig beroende på om det ägda är maskulinum eller femininum.

pers	pers.	fullb.	konj	pågående	futurum	vana	poss(m)	poss(f)
1	nī	nā	in	ina	zā in	na kan	-na	-ta
2m	kai	kā	ka	kana	zā ka	ka kan	-nka	-rka
2f	kē	kin	ki	kina	zā ki	ki kan	-nki	-rki
3m	shī	yā	ya	yana	zā ya	ya kan	-nsa	-rsa
3f	ita	tā	ta	tana	zā ta	ta kan	-nta	-rta
3n	-	an	a	ana	zā a	a kan	-	-
1p	mū	mun	mu	muna	zā mu	mu kan	-mmu	-rmu
2p	kū	kun	ku	kuna	zā ku	ku kan	-nku	-rku
3p	sū	sun	su	suna	zā su	su kan	-nsu	-rsu

Avledda verbformer

I likhet med t.ex. arabiskan har hausa ett utvecklat system för att ur ett ord avleda andra ord med mer eller mindre besläktad betydelse. Hausas avledningssystem är mera regelbundet vad gäller betydelse än det arabiska. Det avledda verbet är mera direkt besläktat med grundverbet, och skiftningen i betydelse är ganska given av verbformen. I hausa talar man om 7 så kallade grader, eller former, verbet. De tre första är grundformer, och skiljer sig mellan olika verb. De övriga 4 är regelbundna avledningar från grundformerna.

För grundformerna har vi följande exempel:

1	gamā, tarā	förena, samla
2	sayā,kar'bā	köpa, få
3	shiga, sau'ka	gå in, gå ner

Grad 1 skiljer sig åt i intonation, men vi har inte markerat intonationen här (det gör man ibland med hjälp av accenter). De flesta verben i 1. är transitiva. I 2. är alla transitiva. I 3. är alla intransitiva.

4	gamē, tarē, samla alla sayē, köpa alla shigē, gå igenom saukē, sätta ner packning	Formen uttrycker en fullbordad eller fullständig handling
5	gamar, göra fullständig sayar, sälja (förorsaka ett köp) shigar, stoppa in saukar, sänka	Formen uttrycker en handling, som orsakar grundhandlingen. Ackusativobjekt föregås av 'da'
6	gamō, avsluta och komma tārō, samla här sayō, köpa och ta hit kar'bō, få och ta hit shigō, gå in här saukō, komma ner	Formen uttrycker en handling utförd i talarens närhet
7	gamu, ha möts taru, ha samlats sayu, ha köpts kar'bu, ha blivit samlad shigu, vara fullsatt sauku. vara avklarad	Formen uttrycker en passiv form

Genitiv

Genitiv uttrycks med orden na (mask.) och ta (fem.), som placeras mellan ägaren och det ägda. Det är genus hos det ägda, som avgör valet mellan na och ta. Vid plural används na (pluralis betraktas alltid som maskulinum). Na och ta dras sedan ofta samman med ordet före (det ägda). Av na blir då -n, och av ta blir -r. Vi kallar detta för en sammandragen possessivform.

gida na sarki	chefens hus
karē na Dauda	Davids hund
abinci na kyanwā	kattens mat
abincin kyanwā	kattens mat
sāniyā ta Audu	Audus ko
sāniyār Audu	Audus ko

I vissa fall kan det ägda utelämnas genom att man refererar bakåt till en föregående mening. I sådan fall kan man naturligtvis inte dra ihop na eller ta med något.

Na Dauda nē	Det är Davids (någonting maskulint)
Ta Dauda nē	Det är Davids (någonting feminint)

Possessiva pronomina

Possesiva pronomina i Hausa är ändelser, som sätts efter det ägda. De bildas i princip som

substantiv + na/ta + pronomenändelse

Det finns också självständiga possessiva pronomina, som används i meningar som "Huset är mitt". De bildas som

nā/tā + pronomenändelse som ovan (i första person -wa)

Demonstrativa pronomina

wannan	den här	wa'dannan	de här
wancan	den där (m)	wa'dancan	de här
waccan	den där (f)
wani	en, en viss (m)	wa'dansu	några
wata	en, en viss (f)

Demonstrativa pronomina kan också bildas med hjälp av orden nan och can, som betyder 'härs' resp. 'därs', dvs. de äger substantiven. Dessa skall då stå i den sammandragna possessivformen med enbart -n eller -r.

abincin nan	den här maten
gonar can	den där gården

När ett ord ensamt står i den sammandragna possessivformen , så betyder det att ordet syftar bakåt på en referens i en föregående mening.

Kvantifikatorer (Räkneord m.m.)

Räkneord och andra kvantifierare sätts efter orden de bestämmer. De bestämda orden står i oböjd form

		gōma	10
'daya	1	(gōma) shā 'daya	11
biyu	2	(gōma) shā biyu	12
uku	3	(gōma) shā uku	13
nu'du	4	(gōma) shā nu'du	14
biyar	5	(gōma) shā biyar	15
shida	6	(gōma) shā shida	16
bakwai	7	(gōma) shā bakwai	17
takwas	8	ashirin biyu bābu	18
tara	9	ashirin 'daya bābu	19
		ashirin	20
		ashirin da 'daya	21
nawa?	hur många?
duka	alla

yārā uku	tre barn
yārā duka	alla barnen
su duka	alla dem, allihop
yārā nawa ?	hur många pojkar?

Ordningstal bildas med na/ta (mask/fem) före räkneordet:

yārō na biyu	den andre pojken
yārinya ta uku	den tredje flickan

Veckodagar

Relatorer

Relatorer är prepositioner och konjunktioner, som inte har exakt samma roller som hos oss. En del ord har olika betydelse beroende på roll i satsen:

a	vid
da	med
daga	från
ga	för, åt

da	och
da...da	och...och (i uppräkningar)
kō	eller
kō...kō	antingen...eller

ammā	men
da	när, så snart som
in	om, ifall
sai	då, så

En del relatorer bildas som genitiver till substantiv. Bakom = "baksidans" etc.

bayan	bakom	baya = baksida, rygg
cikin	i, inuti	cikī = insida, mage
gaban	framför	gabā = framsida
kamar	såsom, liksom	kamā = likhet
kan	på, ovanpå	kai = huvud
'kar'kashin	under	'kar'kashi = undersida
wajen	till, mot	wajē = riktning
wurin	till, mot	wurē = plats
zuwā	mot	zuwā = kommande, av zō
don	på grund av, för att
kafin	före

(de två sista orden motsvarar inte några substantiv, även om de har samma form som de övriga). Cikī i betydelsen mage skiljer sig i intonation från cikī i betydelsen insida.

Adjektiv

Hausa har egentligen inga adjektiv, utan bara ord för kombinationer som 'den store', 'en stor', 'den gamle', som uttrycks i ett ord, som används som substantiv. Exempel:

	(m)	(f)	(pl)
en stor sak/den store	babba	babba	manyā
...liten...	'karamī	karamā	kanāna
...kort...	gajērē	gayēriyā	gajērū
...lång...	dōgō	dōguwā	dōgwayē
...ny...	sābō	sābuwā	sababbi
...gammal...	tsōho	tsōhuwā	tsōfaffi
...ond...	mūgū	mūgunyā	muggā
...god...	kyau
...röd...	jā	jā	jājayē
...svart	ba'ki	ba'kā	ba'kā'kē
...vit...	farī	farā	farārē
...ljusgrön...	kōrē	kōriyā	kwarrā
...ljusblå	shūdī	shūdiyā	shu'd'dā
...gul...	rawayā	rawaya	rawayū

Man kan binda ett sådant här adjektivord till ett substantiv, genom att förse adjektivordet med en genitivändelse -n/-r.

babban gidā = det stora hemmet

abinci mai dādī = mat kännetecknad av trevlighet = god mat

gidā mai girmā = hus kännetecknat av storhet

Bello yā fi Musa girmā = Bello överträffar Musa (i) storlek = Bello är större än Musa

Bello yā fi duka girmā = Bello överträffar alla (i) storlek = Bello är störst

Bello ba yā kai Musa girmā ba = Bello når inte Musa i storlek = Bello är inte så stor som Musa

Audu yā kai ubansa tsawō = Audu når sin far i längd = Audu är lika lång som sin far.

Ord

Substantiv

Personer m.m.

mace	kvinna
mutum	man
ubā	far
uwā	mor
'dā	son
'dān'uwa	bror (mammas son)
yārō	pojke
yārinya	flicka
yārā	barn (pluralis)
iyālī	familj
iyāyē	föräldrar
sūnā	namn
malam	lärare
almājirī	elev
karātū	läsning
sarki	chef
likitā	läkare
māganī	medicin
zazzabī	feber, malaria
abōki	vän
Batūre	vit man
Alla	Gud
madallā	utmärkt! (tacka Gud)

Abstrakta ord

Saker

Kroppsdelar

Djur växter och mat

Geografiska ord

Egenskaper

Verb

zo	komma
dāwō	återvända
jē	gå
tafi	gå (avlägsna sig)
shiga	gå in
shigō	komma in
fita	gå ut ur
gudu	springa iväg
fitō	komma ut ur
tafiyā	resa
kawo	ha med sig
kai	bära
sā	sätta, placera
jimā	vänta
bi	följa
barī	tillåta
bu'dē	öppna
sāmū	få
ci	äta
shā	dricka
dafā	laga mat
shiryā	förbereda
fadā	tala
ganī	se
ji	höra, förstå, känna
yi	göra, tillverka
karantā	läsa
makarantā	skola
mālamin makarantā	lärare
rubūtā	skriva
gayā	berätta
nēmā	söka
tambaya	fråga, be om
sanī	veta
gānē	förstå
mantā	glömma
fārā	börja
fārī	början
fāru	hända
shūkā	så
zaunā	sätta sig
tsayā	resa sig
fādī	falla
hau	bestiga
sayā	köpa
sayar	sälja
sā	bära (kläder)
'karē	höja (priset)
ragē	sänka priset
daurē	binda
gaji	bli trött
hūtā	vila
tsūfa	åldras
hūrā	tända, blåsa
fātā	hoppas
sātā	stjäla
iyā	kunna, vara kapabel att
aikā	sända
cē	säga
ginā	bygga
kāmā	fånga
dākatā	vänta
fi	överträffa
mutu	dö
shaidā	informera, intyga
yardā	acceptera

Adjektiv

Småord

wannan	det här
haka	så, således
mē	vad ?	kōmē	allt, vad som helst
wā	vem	kōwa	vem som helst
inā	var	kō'inā	var som helst
yaushe	när	kōyaushe	när som helst
yaya, 'kā'kā	hur	kōyāyā	hur som helst
duka	allt
don	på grund av
don Alla	för Guds skull
dom mē	varför ?
in, idan	om
yau	idag
gōbe	imorgon
jiya	igår
shēkaranjiya	i förgår
jībi	i övermorgon
ba'di	nästa år
bana	i år
bāra	förra året
tukuna	inte ännu
'dāzu	nu
yanzu	nu
kāfin	före
ka'dai	endast, ensam