Baskiska Språket

Erik Skarman

Källa

Baskiska

Baskiska är ett språk, som talas på båda sidor om västra Pyrenéerna. Namnet kommer från en grekisk benämning på folket, och återkommer t.ex. också i namnet Biscaya (baksiska Bizkaja, spanska Viscaya). På sig själv heter språket Euskara.

Landet, där språket talas, kallas Euskal Herria, och är indelat i följande provinser.

• Bizkaia (huvudstad Bilbo (Bilbao))
• Araba (huvustad Gasteiz (Vittoria))
• Gipuzkoa (huvudstad Donostia (San Sebastian))
• Nafarroa (huvudstad Iruñea (Pamplona))
• Lapurdi (huvudstad Bajona (Bayonne))
• Nafarroa Beherra (huvudstad Donibane Garazi)
• Zuberoa (huvudstad Maule)

Uttal

Baskiska skrivs enligt ett system, som kallas Euskara batua (ensad baskiska, efter bat, som betyder 1). Skriftsystemet är förhållandevis enkelt att uttala. En sak som ger baskiskan ett exotiskt intryck är den rika förekomsten av 'x'. x representerar ett sje-ljud, ungefär som engelskans 'she'. Kombinationen 'tx' motsvarar 'ch' i engelskans 'church'.

Bokstaven 'z' är inte ett tonande 's' utan ett emfatiskt 's', dvs ett kraftfullt s, som uttalas genom att man pressar ner tungan i botten på gommen, samtidigt som man bildar s:et.

Bokstäverna n och l kan uttalas muljerat (som 'nj' och 'lj'). De skrivs då dubbeltecknat, men i vissa regioner förkommer och tecknet 'ñ'.

Bokstaven h uttalas svagt, om ens alls. Nahib uttalas 'najb', Mahar uttalas 'mar' osv.

Formlära

Substantiv

Genus

Baskiskan gör ingen skillnad mellan genus på olika substantiv.

Bestämd och obestämd form

Baskiskan har en bestämd artikel, som är en ändelse '-a'. Men användningen av denna bestämda artikel är mycket annorlunda än i andra språk. Ord står nästan alltid i bestämd form (slutar på 'a'). Ett undantag är när ordet kvantifieras med räkneord. Ett annat är när ordet bestäms av ett demonstrativt pronomen ('den här', 'den där')

Pluralis

Den baskiska pluraländelsen är '-k', som då oftast kommer efter den bestämda artikeln '-a' som '-ak'.

Kasus

Baskiskan har som nämnts ett omfattande kasussystem. Det finns många kasus, fler än i äldre indoeuropeiska språk eller i finskan. Men dessutom finns det många anpassningar mellan ändelser och ord, så att det finns ganska många varianter av ändelser för varje kasus.

Ergativitet

Baskiskan är ett så kallat ergativt språk. Man kan beskriva detta så att objektet i en mening anses "viktigare" än subjektet om det finns. Objektet tar då över kasus nominativ. Subjektet behöver då ett nytt kasus, som kallas ergativ, och kan uttydas som "kasuset för den verksamme" (efter ett gammal indoerupeiskt ord werg, som vi har i många grekiska ord som demiurg och energi, och som har blivit 'verk' på svenska). I ergativa språk brukar man inte använda termen nominativ utan absolutiv.

Lista över kasus

Här då en genomgång av olika kausus och deras betydelse.

1. Absolutiv
2. Ergativ
3. Genitiv för ägaren till något
4. Dativ för förmånstagaren vid en handling som innebär ett givande
5. Benefikativ. En benefaktor är också en en förmånstagare. Detta kasus har i stort sett samma betydelse som dativ, men vi böjning av verb är ett ord i benefikativ inte ett dativobjekt
6. Kausativ. Ordet spelar rollen av en orsak i satsen. Spelar rollen av de svenska orden 'på grund av'
7. Teleativ. Ordet uttrycker det syfte, med vilket någonting görs.
8. Instrumentalis Instrumentet eller verktyget eller medlet för något. Motsvarar det svenska ordet 'med', eller ännu bättre det gamlas svenska ordet 'medelst'
9. Komitativ. Motsvarar också ordet 'med', men i en annan betydelse. "Att någon är med en". Man kan uttrycka "A har en X" som "med A är en X", även om den första konstruktionen är vanligare (Baskiskan har ett ord för 'har').
10. Inessiv. Kallas för lokativ i många andra språk. Uttrycker platsen för en händelse.
11. Allativ uttrycker målet för en rörelse som meningen beskriver
12. Direktiv uttrycker snarare rörelsens riktning.
13. Fineativ uttrycker hur långt rörelsen sker som på svenska med 'så långt som till'
14. Altativ anger målet för en uppåtgående rörelse, som svenskans 'upp till'
15. Ablativ uttrycker vad en rörelse utgår från. Svarar mot 'från' på svenska. Svarar också mot 'genom'
16. Originativ uttrycker någons eller någots ursprung. Svarar också mot svenskans 'från'.
17. Partitiv uttrycker en obestämd mängd av något. används också för andra ändamål

1. Absolutiv: -
2. Ergativ: -k, -ek, -ak
3. Genitiv ('s): -en
4. Dativ (åt): -i, -ri
5. Benefikativ (åt): -entzat
6. Kausativ (på grund av): -gatik
7. Teleativ (med syfte att): -ako
8. Instrumentalis (medelst): -z
9. Komitativ (med): -ekin
10. Inessiv (i): -n, -en
11. Allativ (till): -a, -ra
12. Direktiv (mot): -antz
13. Fineativ (så lång som till): -aino
14. Altativ (upp till): -eraino
15. Ablativ (från): -tik
16. Originativ (stammande från): -ko
17. Partitiv: -ik

• aurrea, framsida
• atzea, baksida
• gainea, översida
• azpia, undersida
• goia, området över något
• behea, undersida
• barrua, insida
• kanpoa, utsida
• onda, det näragrannskapet
• ingurua, omgivning
• erdia, mitt

Verb

Det mest utmärkande draget i det baskiska verbsystemet är personböjningen, där man böjer verbet både efter subjektet, ackusativobjektet och dativobjektet. Om detta skulle vara fullt genomfört, skulle det behövas 294 former av varje verb i varje aspekt/tempus/modus. (6x7x7, eftersom ackusativobjekt och dativobjekt också kan saknas.) Lyckligtvis skiljer man inte på alla kombinationer av personer. Men framför allt "drabbar" det här böjningssystemet bara ett fåtal hjälpverb. Verbformerna för övriga verbformer bildas med hjälp av dessa verbformer tillsammans med några enkla grundformer av huvudverben.

Några av huvudverben har en del personböjda former.

Presensformer

Merparten av presensformerna bildas med hjälpverb, men det finns en verbform för presens i utifrånaspekt (en konstaterande aspekt). Den kallas enkel presens, och finns för ett fåtal verb. Vi återkommer till den.

Hjälpverb

Izan

Izan betyder 'vara' (det är en slags grundform, men inte en infinitivform). Ordet används för att böja ord som inte har ackusativobjekt (intransitiva verb). Det betyder att det inte finns böjningsformer för ackusativobjektet. Men det finns former som är bestämda av ett eventuellt dativobjekt. Här skiljer man bara på singularis och pluralis. Vi får följande former:

	sing subjekt	plur subjekt
inget dativobjekt	naiz, zara, da	gara, zarete, dira
sing. dativobjekt	zait, zaizu, zaio	zaigu, zaizue, zaie
plur. dativobjekt	zaizkit, zaizkizu, zaizio	zaizkigu, zaizkizue, zaizkie

Det finns en viss regelbundenhet här. Man kommer från 2:a person singularis till 1:a person pluralis genom att byta -z- mot -g-. Det tycks gälla generellt för alla verbformer. Man kommer till andra person pluralis genom att lägga till ett -e, men ofta krävs det någon tillägsbokstav. Det finns också en viss modularitet. Pluralis dativobjekt markeras med ett inskott av -zki-. Formerna med dativobjekt används till exempel tillsammans med ordet gustatu, tycka om. Den/det man tycker om är alltså ett dativobjekt. I presens skall huvudverbet ha ändelsen -ten eller -tzen.

• gustatzen zait, jag tycker om det.
• gustatzen zaizkit, jag tycker om dem.

• joaten naiz jag går

Ukan

Egon

Egon betyder också 'vara', men används bara för att uttrycka var subjektet är. Det betraktas som hjälpverb, men används knappast till att bilda former av andra verb. Det har inget ackusativ- eller dativobjekt, och behöver därför bara böjas efter subjektet:

sing. subjekt	plur. subjekt
nago, zaude, dago	gaude, zaudete, daude

Eduki

Eduki är ett annat ord för 'ha'. Det har heller knappast användning som hjälpverb åt andra verb. Till skillnad från egon har det ju objekt. Det böjs efter numerus (singularis/pluralis) hos objektet.

obj.	sing subjekt	plur subjekt
sing.	daukat, daukazu, dauka	daukagu, daukazue, daukate
plur.	dauzkat, dauzkazu,dauzka	dauzkagu, dauzkazue,dauzkate

Man ser att pluralobjekt markeras med ett inskott av -z-.

Huvudverb

Enkel presens

Enkel presens är en form för presens i utifrånaspekt, som inte bildas med hjälpverb. Den finns för ett fåtal verb.

grundform	betydelse	sing subj.	plur. subj.
etorri	komma	nator,zatoz,dator	gatoz,zatozte,datoz
joan	gå	noa,zoaz,doa	goaz,zoazte,doaz
jakin	veta	dakit,dakizu,daki	dakigu,dakizue,dakite

För andra verb får man använda en sammansatt form, som beskrivs strax. De bygger på att man använder huvudverbet i en icke-personböjd form. Sådana former kallas infinita.

Infinita verbformer

Stamform

Stamformen är den enkla grundformen hos verbet. Den används t.ex. för att bilda perfekt ('har gjort'). Här är några exempel:

• joan, gå
• atera, ge sig av
• etorri, komma
• iritsi, anlända
• igo, gå upp
• jaitzi, gå ner
• jakin, veta
• hartu, ta
• egin, göra
• gustatu, tycka om
• hitzegin, höra
• ikusi, se
• moduz, se
• deitu, ringa, anropa
• erosi, köpa
• dutxatu, duscha
• bukatu, avsluta

Presens particip

Ändelsen är här -ten eller -tzen. Framför de ändelserna försvinner avslutande -n, -i och -tu hos stamformen. Vi har t.ex.

• joaten, gående
• gustatzen, tyckande om

Futurum particip

Ändelsen är här -ko eller -go

Teleativ particip

Denna form bildas med ändelserna -tzera eller -tzeko, som bildas genom att man ersätter n:et i tzen med -ra eller -ko. De uttrycker syftet med ett annat verb, dvs samma sak som det svenska 'för att'+infinitiv.

Verbalsubstantiv

Verbalsubstantivet har ändelsen -tze, men eftersom det är ett substantiv, så tillkommer normalt den bestämda artikeln -a till -tzea, som sedan kan böjas i kasus. Verbalsubstantivet representerar aktiviteten att verbet utförs.

Sammansatta verbformer

Dessa verbformer bildas med verben izan för intransitiva verb, och ukan för transitiva. (Undantag dock för "vanlig presens")

• "Vanlig" presens används för något, som händer nu. Bildas med presens particip av verbet (ändelse -ten/-tzen) + ordet ari + rätt form av izan. Izan används alltså både för intransitiva och transitiva verb.
• Vanemässig presens uttrycker någon, som alltid görs av något, t.ex. som en vana eller ett yrke. Bildas med presensparticipformen (-ten/-tzen) + rätt form av izan/ukan.
• Futurum uttrycker något, som händer i framtiden Originellt för baskiskan är att även futurum bildas med hjälpverben izan/ukan, men av huvudverbet använder man futurum particip:
  • joango naiz, jag kommer att gå
• Perfekt motsvarar svenskt imperfektum eller svensk perfekt. Bildas med grundformen av verbet, + rätt form av izan/ukan. Grundformen av verbet fungerar här alltså som en perfekt partcip- eller supinumform. Denna form kallas exaktare för presens perfekt, eftersom hjälpverbet står i presens.

Förfluten tid

Vi såg att perfekt bildades med presensformer av hjälpverb liksom på svenska. Det finns imperfektformer av hjälpverben. Men de används inte för att bilda pluskvamperfektum utan för att bilda perfekt för händelser som ligger något längre tillbaka i tiden. Så kallad presens perfekt anger händelser, som har inträffat under ungefär den innevarande dagen. För händelser längre tillbaka än så används "imperfekt perfekt".

Dessutom används imperfektformerna av hjälpverben i deras huvudverbsroll, alltså för att uttrycka 'var' och 'hade'. Varje form av izan och ukan i presens har en motsvarighet i imperfektum, men vi återger inte alla dessa former.

Av izan har vi formerna:

	sing subjekt	plur subjekt
utan dativobj	nintzen, zinen, zen	ginen, zineten, ziren
med dativobj	zitzaidan, zitzaizun,zitzaion	zitzaigun, zitzaizuen, zitzaien

Man ser att imperfektum generellt markeras med ett avslutande -n, även om det faller bort i en del sammanhang. Existensen av ett dativobjekt signaleras av ett prefix zitz-.

Ukan böjs på följande sätt, olika för singularis och pluralis ackusativobjekt:

	sing subjekt	plur subjekt
sing obj.	nuen, zenuen, zuen	genuen, zenuten, zuten
plur obj.	nituen, zenituen, zituen	genituen, zenitutzen, zitzuzten

Man ser pluralobjekt markeras med ett inskott av -it-. Utöver detta finns former för när det också finns ett dativobjekt.

Även egon ('vara någonstans') och eduki ('ha') har imperfektformer:

grundform	sing subjekt	plur subjekt
egon	nengoen, zeunden, zegoen	geunden, zeundeten, zenden
eduki	neukan, zeneukan, zeukan	geneukan, zeneukaten, zenkaten
	neuzkan, zeneuzkan, zeuzkan	geneuzkan, zeneuzkaten, zenzkaten

Den sista raden gäller för pluralis objekt (ägodelar), vilket markeras med ett inskott av -z-.

Andra modi än indikativ

Att önska göra något uttrycks med ordet nahi + rätt form av izan/ukan. Izan/ukan kan alltså stå i presens eller i imperfektum. Men det kan också stå i perfekt form: som t.ex ordaindu nahi izan dut, jag har önskat betala. izan dut betyder alltså har varit. Att man måste göra något uttrycks på samma sätt med ordet behar. Perfektformen har här en speciell betydelse, som kan påminna om perfektaspekten i grekiska eller georgiska. Ordaindu behar izan dut betyder "Jag har måst betala (så jag har gjort det)". Den svenska formuleringen "Jag har tvingats betala" uttrycker ungefär samma sak.

Att kunna något uttrycks genom att hjälpverbet sätts i en form som kallas potentialis. Formerna ser ut så här:

grundform	sing subjekt	plur subjekt
izan	naiteke, zaitezke, daiteke	gaitezke, zaitezkete,daitezkete
ukan	dezaket, dezakezu, dezake	dezakegu, dezakezue, dezakete
	ditzaket, ditzakezu, ditzake	ditzakegu, ditzakezue, ditzakete

Den sista raden gäller med pluralobjekt. Man byter där 'dez' mot 'ditz'.

Baskiskan har också en konditionalisform, som används när man artigt ber om något:

• kafe bat nahi nuke

• Dakit Naroa hemen dagoela, Jag vet att Naroa är här (hemen)

• joan gaitezen
• goazen

Adjektiv

Adjektiv kompareras oftast regelbundet med följande ändelser:

• -ago, komparativ: handiago, större
• -en, superlativ: handien, störst
• -egi, excessiv: handiegi, alltför stor

Pronomen

Personliga pronomen

De personliga pronomina är korta, och följer i mycket samma mönster som personändelserna för verben. De kan böjas i diverse kasus. Vi återger här kasus absolutiv och genitiv.

jag	ni	min	nire (nere)
du	zu	din	zure
han	bera	hans	bere
vi	gu	vår	gure
ni	zuek	er	zuen
de	-	deras	beren

Bera betyder inte bara 'han' utan också 'hon','den' och 'det'.

Observera att pronomina har delvis andra genitivändelser än substantiv. 'zuen' har dock en substantivändelse.

Pronomina kan även böjas i andra kasus, t.ex.

• nerekin, med mig
• neri, åt mig
• gutatik, på grund av oss
• beraz, medelst den

Frågepronomen

De flesta frågepronomen bildas som kasusformer av zer, vad och non var. Här är en lista:

• Zer?, vad?
• Zergatik?, varför? (kausativ)
• Zerako?, varför? (i vilket syfte) (teleativ)
• Zein?, vilken?
• Non?, var?
• Nora?, vart? (allativ)
• Nondik?, varifrån? (ablativ)
• Nongo?, stammande varifrån? (originativ)
• Nola?, hur?
• Nolako?, av vilket slag? (originativ)
• Nor?, vem?
• Noiz?, när?
• Zenbat?, hur många? (bat = 1)

Obestämda pronomen

En del obestämda pronomina (pronomina med inslag av "något" bildas med frågepronomen + ordet bait.

• Zerbait, något
• Norbait, någon (person)
• Noizbait, någon tid
• Nonbait, någonstans
• Nolabait, på något sätt

Demonstrativa pronomen

Baskiskan har liksom en del andra språk tre demonstrativa pronomen, ett för 'det här' (nära), ett för 'det där' (medelavstånd) och 'det där långt borta'. Den här tabellen ger också motsvarande adverb:

hau	den här	henen	här
hori	den där	hor	där
hura	den där borta	han	där borta

Tänk på att alla dessa h:n uttalas svagt, eller inte alls. Urruti betyder långt borta. De demonstrativa pronomina böjs i pluralis med -k eller -ek.

Ja och nej med mera

Ja heter bai. Nej heter ez, och det betyder också 'inte'. Man negerar en mening genom att sätta ez före verbet. I negerade meningar står oftast verbet inte sist, vilket är vanligt annars (oftast står hjälpverbet sist). Frågor som kräver ett svar 'ja' eller 'nej', bildas ofta med tonfallet. Man formulerar ett antagande positivt, men markerar frågan med ett stigande tonfall. Men baskiskan har också en frågepartikel al, som motsvarar arabiskans 'hal', eller franskans 'est-ce que', eller svenskans 'är det så att'. Frågepartikeln placeras före verbet (hjälpverbet).

'Och' heter eta. 'Men' heter baina. 'Eller' heter edo. Villkorskonjunktionen 'om' uttryckes med ett suffix ba- på hjälpverbet (eller huvudverbet, om det inte finns något hjälpverb). 'Om inte' heter Ez ba-. Villkoret 'om' kan förstärkas med partikeln baldin. 'Etxea baldin badaukat', Om jag har ett hus.

Ordföljd

Eftersom baskiskan är rikt på former för kasus, behöver ordföljden inte användas för detta, och ordföljden är därför relativt fri. Här är några regler:

1. Subjektet kommer oftast först, och verbet kommer oftast sist
2. En finit verbform får i alla fall inte stå först.
3. Om det inte är en imperativform, för den skall stå först
4. Hjälpverbet kommer efter huvudverbet.
5. Ett verb negeras med ett ez före huvudverbet och hela denna konstruktion placeras först i meningen.
6. Frågeord kommer oftast omedelbart före verbet.
7. Meningens tema kommer omedelbart före verbet.
8. För emfas kan man placera temat först, och detta överrider då de övriga reglerna.

Räkneord

• 1 bat (sätts efter substantivet)
• 2 bi
• 3 hiru
• 4 lau
• 5 bost
• 6 sei
• 7 zazpi
• 8 zortzi
• 9 bederatzi
• 10 hamar
• 11 hamaika
• 12 hamabi
• 13 hamahiru
• 14 hamalau
• 15 hamabost
• 16 hamasei
• 17 hamazazpi
• 18 hamazortzi
• 19 hemretzi
• 20 hogei
• 40 berrogei (berr betyder dubbel)
• 60 hirurogei
• 80 laurogei
• 100 ehun
• 1000 mila

Månaderna

• utarril, januari
• otsail, februari, (otso = varg)
• martxo, mars
• apiril, april
• maiatz, maj
• ekain, juni
• uztail, juli
• abutzu, augusti
• irail, september
• urri, oktober
• azaro, november, (aza kål, aro säsong)
• abendu, december (advent)

Veckodagar

• igande. söndag

Ord

Substantiv

Substantiven ges oftast i bestämd form (ändelse -a)

• aita, far
• urrutia
• ama, mor
• anaia, bror
• arreba, syster
• mutil, pojke
• jende, folk
• pertsona, person
• baserritara, bonde
• laguna, vän
• lagundua, hjälp
• bizitia, liv
• besta fest
• arropa, kläder
• praka, byxa
• herria, stad, by
• hiria, stor stad
• aldea, del, sida
• eskualde, region
• toki, plats
• azoka, marknad
• taberna, krog
• jatetxe, restaurang
• edari, dryck
• esne, mjölk
• kafe, kaffe
• kafesne, cafe latte
• kafetegi, café
• kaña, öl
• ardo, vin
• kopa, glas
• arkume, lamm
• oilasko, kyckling
• arrain, fisk
• izokin, lax
• izoki, glass
• barazki, grönsak
• haragi, kött
• ogi, bröd
• gose, hunger
• denda, affär
• eliza, kyrka
• edifizio, byggnad
• etxea, hus, hem
• atea, dörr
• leihoa, fönster
• mahaia, bord
• ohea, säng
• izkina, hörn
• kale, gata
• enparantza, torg
• bulego, kontor
• haran, dal
• haitzulo, grotta
• bide, väg
• bidaia, resa
• auto, bil
• kotxe, bil
• tren, tåg
• ordua, timma, tid
• urte, år
• denbora, tid
• erloju, klocka
• egun, dag
• egunkari, tidning
• orrialde, boksida
• goiz, morgon
• astea, vecka
• Aste Santua, påsk
• Gabona, jul (efter afton)
• uda, sommar
• argia, ljus
• eguraldi, väder
• eguzki, sol
• euri, regn
• haize, vind, luft
• erre, rök
• ibaia, flod
• erreka, å
• itsaso, hav
• itsasalde, kust
• kosta, kust
• kostalde, kust
• hondartza, strand
• lakua, sjö
• ugarte, ö
• mendi, berg
• zeru, himmel
• lore, blomma
• txori, fågel
• hego, vinge
• hegazkin, flygplan
• jabe, ägare
• hitz, ord
• hitzegi, ordlista
• lan, arbete
• lo, sömn
• asmea, avsikt
• beldur, rädsla

Verb

• joan, gå
• atera, ge sig av
• etorri, komma
• iritsi, anlända
• itzuli, återvända
• igo, gå upp
• jaitzi, gå ner
• atera, gå ut
• sartu, gå in, sätta in
• segi, fortsätta
• eseri, sitta
• itxoin, vänta
• jakin, veta
• ulertu, förstå
• ezagutu, känna någon, möta
• daiteke, kunna, få
• debekatu, förbjuda
• aurkitu, finna
• hartu, ta
• ekarri, ta med sig, medföra
• egin, göra
• euri egin, regna
• lan egin, arbeta
• euskaraz egin, tala baskiska
• erabili, använda
• eskatu, be om, beställa
• galdu, sakna, förlora
• gustatu, tycka om
• hitzegin, höra
• entzun, höra, lyssna
• galdetu, fråga
• erantzun, svara
• gogua, önska (göra ngt)
• ikusi, se
• moduz, se
• begiratu, titta
• erakutzi, visa
• bilatu, leta efter
• deitu, ringa, anropa
• bidaldu, sända
• ipini, sätta, ställa
• idatzi, skriva
• irakurri, läsa
• irakasle, lärare
• erosi, köpa
• saldu, sälja
• jan, äta
• jo, spela (instrument)
• dutxatu, duscha
• bainu, bada
• bukatu, avsluta
• hasi, påbörja
• arrantza, fiska
• bizi, bo
• balio, kosta
• behar, "måsta"
• pisatu, väga
• eskerrik, tack!
• eskerrik asko, tack så mycket

Adjektiv

• on, bra (hobe, bättre, hoberen, bäst)
• gaizki, dålig
• txar, dålig
• goxo, god (om mat)
• polit, trevlig
• pozik, lycklig
• zahar, gammal
• berri, ny
• handi, stor
• txiki, liten
• ikusgarri, sevärt
• gutxi, få (inte många)
• gutxienez, åtminstone
• kolore, färg
• argitsu, ljus
• ilun, mörk
• gorri, röd, mogen
• berde, grön
• beltz, svart (rött om vin)
• epel, varm
• bero, het, varm
• hotz, kall
• eder, vacker
• egia, sann
• eroso, bekväm
• erraz, lätt, enkel
• motz, kort
• merke, billig
• dohainik, fri
• lasai, lugn
• nekatuta, trött
• ospetsu, berömd
• paketsu, fridsam
• nazioarteko, internationell

Riktningsord

• ekialde, öster
• hegoalde, söder
• mendebalde, väster
• iparalde, norr
• eskubi, höger
• ezkin, vänster
• zuzenean, rakt fram
• beherra, nedre
• gora, upp, leve!

Adverb m.m.

• ondo, ongi, väl
• ondoan, nästa
• gaizki, dåligt (också dålig)
• bai, ja
• ez, nej, inte
• ere, också
• agian, kanske
• baliteke, kanske
• bearbada, kanske
• bakarrik, endast
• samar, snarare
• seguraski, sannolikt
• berriro, igen
• behin, en gång
• behintzat, säkert, åtminstone
• azken, sista
• azkenean, äntligen, slutligen
• noski, naturligtvis
• asko, mycket
• biziki, mycket
• oso, mycket, hela
• pilo bat, en massa
• pixka bat, en smula, lite av
• baino, än
• arte, tills
• beti, alltid
• orain, nu
• oraintxe, precis nu
• oraindik, ännu
• berandu, sent
• beranduago, senare
• orduan, då
• ba, då (så)
• laiste, snart
• gero, senare
• arte gero, vi ses
• atzo, igår
• gaur, idag
• bihar, i morgon
• bezaia, lik
• berdin, lik, samma
• ezberdin, olik
• berdin zait, det gör det samma
• behera, ner
• deus, vad som helst
• dena dela, hur som helst
• den, allt (denak, alla)
• gabe, utan
• poliki, långsamt

Hälsningsfraser

• kaixo, hej
• arte gero, vi ses
• orain arte, vi ses strax
• ondo pasa, ondo segi, ha det bra
• ongi etorri, välkommen
• mesedez, var vänlig och ...